Varför så naken...?

Jag har just skickat iväg en ansökan om att få arbetsträna på expeditionen på min gamla institution på Mittuniversitetet. Jag hade tänkt fråga om jag kunde arbetsträna som docent eller professor, men det kanske kan utvecklas till något sådant senare... :D

Jag har haft stora problem att ta mig vidare från Selångers församling. Dels så trivs jag så himla bra med både arbetsuppgifter och arbetskamrater och sen gillar jag att "höra till" där. Därför har de här samtalen nu på förmiddagen suttit väldigt långt inne. Jag fick dessvärre inga svar på samtalen; frånvaromeddelanden, så jag bestämde mig för att skicka iväg ett mail och sedan ringa igen på måndag och hänvisa till mailet.

Jag vet att jag kan vara en smart och duktig tjej, men när jag nu söker arbetsträning så känns det som om min presentation av mig själv innehåller ett stort "MEN". Typ; "Jag kan alla de här sakerna, MEN jag kan ha riktigt dåliga dagar", "jag brukar vara väldigt kompetent, MEN ni kan inte alltid lita på att jag kommer upp ur sängen på morgonen". Fast jag tror att jag ska fortsätta köra på efter devisen att jag måste prova och sen kan jag alltid kliva av. Prova och, om det behövs, kliva av! Det blir bra!