Fågelungar

Kunde konstatera, nu i helgen, att fågelholken var trasig. Hittade holktaket på marken nedanför och undrar nu vart fågelfamiljen tagit vägen i år. Jag hade behövt den mys-friden i år också...

Stövlarna

Här är en bild på mina nya stövlar. I viloläge. Jag förtjänade att ta igen mig en stund efter att ha krattat som en galning i slänten. När solen kom fram var det jag som lade mig ner en stund på den lilla korta soffan. Det lilla gröna huset man ser mellan mina fötter är stugan där jag, Fredrik och barnen sover när vi är i stugan.

Långhelg i stugan

Förra helgen var vi i stugan. Jag har haft så mycket den här veckan med nya jobbet så jag har inte hunnit lägga in bilderna. När vi var i stugan blev det mycket trädgårdsarbete gjort. Vi hade en hög färdig at elda på valborgsmässoafton som jag krattat ihop helgen innan. Vi lyckades också få ihop till ytterligare en hög. Fredrik och hans bröder fällde några träd och jag krattade och krattade. Det blev en massiv hög. Faktiskt så massiv att den inte tog sig och vi fick börja om från början och lägga på kvistar allt eftersom. Tomten blir finare och finare för varje gång vi är där. På lördags kvällen valde vi att sitta ute och äta middag, för första gången den här säsongen. Vi frös, men det var det värt. Vi som var i stugan den helgen var: Jag, Fredrik (han kom och gick lite på grund av jobb och dömeri) och barnen, farmor, farbror Johan, farbror Christian och kusin Zandra.

Två trötta, hårt trädgårdsarbetande, personer. (Ja, jag vet att det sitter lite snor i min näsa...)

Fredrik tar en vilopaus och Johan försöker få fart på elden
Den tappra skaran som satt ute och åt mumsig middag
Vi tog till alla medel för att få fart på elden. Riktigt effektivt var att ta Johans batteridrivna madrasspump. Supersmart, helt enkelt.

Efter att ha stuvat om bränslet så tog sig äntligen elden. Fredrik och hans bröder satt uppe till 04.30 för att vakta. Eller så satt de och pratade över en öl och hade "vaktandet" som svepskäl... Jag tror i alla fall att de hade det mysigt.

Arbetshelg

Jag behövde verkligen skingra tankarna och att åka till stugan, med allt vad det innebär, var perfekt. Jag, Fredrik, barnen, farbror Johan och farmor åkte upp. Jag hade som mål att kratta lite rabatter och stenpartiet. När jag kommit en bit på stenpartiet så öppnades en helt nu värld. Eller kanske inte så dramatiskt. Jag krattade fram en stor yta med massor av planterade lökar, etager i gjuten betong och stenar, planterade buskage och en otroligt vacker plats. Jag som trodde att det bara var skog där! När Fredrik kom tillbaka på kvällen efter att ha dömt, kunde han konstatera att det såg ut som när han var liten fast med större träd. Det är ju ingen som haft ork att göra fint där de senaste åren och jag har inte haft en aning om vad som fanns under alla gamla löv, kvistar, torrt gräs och bråte. Fredriks morfar var mycket mån om sin trädgård, men när han inte orkade sköta den längre så är det mycket som fallit. Det får vi ta igen nu! Jag hoppas att Gösta sitter på ett moln och ler åt det fina som kommer fram. På lördag förmiddag kom Lisbet med två vänner för att hämta sina grejor hon haft kvar i stugan. Lisbet var Göstas "flickvän". Hon och jag har funnits i den här släkten lika länge, men när Gösta gick bort försvann hennes koppling. Dessvärre har hon också gjort några, inte så genomtänkta, val och Fredriks familj är lite besvikna på henne. Jag och barnen var dock glada över att se henne, men hela situationen när hon hämtade sina saker var otroligt laddad och jag var mycket ledsen när hon åkte. Sorgligt, mycket sorgligt. Men för övrigt hade vi en mycket mysig helg!

Linus och Maja i lövhögen. Maja har gjort lerinpackning av händerna

Linus klipper sly. Massor av sly.
Maja krattar nästan lika bra som mamma
"Timmer", ropar Linus varje gång en pinne välter.

Högen med löv och pinnar växer och växer.

Fredriks lillebror Johan var dagens bästa pyro-man. Det brinner nog bättre om man sprutar på lite T-röd... :)

Tuttar på!

Det brinner!

Det tar sig!

Oj, vilken rök det blev...

Maja i skottkärran som också heter Maja

Johan drar Linus ett varv också

Johanna är dagens pyro-kvinna

Bröderna kollar tomtgränserna och Linus lyssnar intresserat

Superkamera

Jag är så himla nöjd med min kameramobil. Jag är dock lite sur på mig själv då jag tänker på att jag inte tog upp den ur sin låda på drygt fem månader... Tänk vilka fina bilder jag kunnat dela med mig av om jag hade använt den. Här är några av de många fina vårtecken vi hittat i stugan i helgen.

Vår i stugan!

Hastigt och lustigt på lördags eftermiddagen bestämde jag och Fredrik oss för att ta svärmor och barnen med oss upp till stugan. Det visade sig att även Fredriks bror, Johan, hade tänkt i samma banor så vi åkte upp alla sex. Sedan Fredriks morfar dog för ett antal månader sedan så har det varit väldigt oklart om vi kommer kunna behålla stugan. För några dagar sedan blev det dock klart att det kommer att gå. Troligen var det den glada känslan plus att vi åkte så spontant, utan en massa förberedelser, som gjorde att det blev så fantastiskt mysigt. Fredrik, hans bror och mamma fick sätta sig ner i lugn och ro och prata om vad vi behöver göra i stugan; underhåll, förändringar, renoveringar och förbättringar. Jag och barnen höll mest till utomhus. Maja och jag bestämde oss för att plocka upp kottarna ur gräsmattan där granen står. Linus klättrade i granen. Jag krattade. Linus drog undan de stora nedfallna grenarna. Tillsammans gjorde vi fint på en del av tomten som inte var snötäckt. Det var så skönt att komma ut i friska luften med en uppgift för händerna. Till följd av vårsolens kraft sitter jag nu här med ett kräftrött ansikte. Jag hoppas att vi åker upp snart igen! Dessutom kunde jag ta bilder med min nya telefon. Nu i veckan ska jag lära mig hur jag bloggar från telefonen. Det kommer innebära att jag kan skicka iväg små inlägg i tid och otid. Kanske på både gott och ont... :o)

Jag är matadoren i Ferdinand

Idag är ännu en tung dag...

Efter två dagar hemma så var barnen massivt trötta imorse. Båda grät sig igenom frukost; båda för att de tyckte att den andre var så äcklig. Maja tyckte Linus var äcklig för en sak han sa igår. Linus tyckte att Maja var äcklig för att hon kliade sig och morgonrocken gled upp. Visst nämnde jag att de var trötta?! Väl på skolan fick jag ännu en gång ta en diskussion med Linus om att han måste gå i skolan. Han tycker att det är tråkigt att gå i skolan och han vill inte gå dit. Den känslan tar sig olika uttryck och imorse så fick jag sitta med min lilla, förtvivlat gråtande, Linus i en halvtimme efter att det ringt in, bara för att övertyga honom att det är på skolan han ska vara. Maja satt brevid och hon har gjort det många gånger medan jag tröstat och övertygat Linus om att han ska gå i skolan. Jag är så rädd att hon, inför sin skolstart i höst, kommer ha med sig Linus alla känslouttryck. Han är storebror och förebild för sin lillasyster. Måtte hon tycka att skolan är mer okej än vad Linus tycker.

För en knapp vecka sedan gick Fredriks morfar bort. Han var en gammal farbror. Då han bröt lårbenshalsen och fick blödande magsår inom loppet av en vecka så orkade kroppen inte med mer. Gösta hade genom livet gjort sig osams med många och han vrålade och gick på om saker och ting. Flera personer var lite rädd för honom och hans svarta blick. När jag lärde känna Gösta 1999 var han redan en gammal farbror och kanske inte så skräckinjagande som han varit tidigare i livet. Visst bråkade han och domderade med mig också, men jag kände alltid att det fanns en viss sorts respekt. Jag lät honom inte heller stå oemotsagd utan gav nog svar på tal om jag tyckte han behövde det. Det är Gösta som äger stugan vi alltid varit i på sommaren. Fredrik har varit där hela sitt liv och barnen har också alltid varit där på somrarna. Nu vet vi inte hur det blir med stugan. Barnens farmor vill behålla stugan, men hennes syskon vill sälja. Troligen kommer det vara många turer till om den bodelningen innan det är klart. Maja sa imorse:
"Mamma, jag vill att vi ska ha stugan kvar."
"Det vill jag också, men jag vet inte om vi kommer att ha råd med det." svarade jag.
Maja kom då på lösningen:
"Kan vi inte bara sätta upp en lapp på stugan där det står att den inte är till salu och så kan vi bo där."
Tänk om det vore så enkelt...

Jag har skickat iväg några jobbansökningar. Jag önskar så innerligt att jag ska få ett jobb. Varje gång jag skickar iväg en ansökan så känns det som om jag är helt naken. Jag väntar på svar och för varje dag som går så känns det som om jag får lite tunnare hud. Hade de velat haft mig så hade de hört av sig nu. Skulle jag bara få komma dit så skulle de få se att jag är bra. Känner mig så fullständigt utelämnad.

Så nu går jag här idag och känner mig som matadoren i tjuren Ferdinand. Min publik är fröknarna på skolan som granskar hur jag hanterar min ledsna lilla kille, mina barn som så gärna vill ha stugan kvar, men där det inte finns några svar att ge förrän bodelningen är klar och så alla de arbetsgivare som sitter med mina ansökningar som för dem inte har något egentligt värde, men som för mig handlar om framtid och sysselsättning.

Och det enda jag vill är att kunna visa hur tapper jag är! Tror jag...

Gjort höst i stugan

På söndagseftermiddagen åkte vi upp till stugan för att göra höst där. Vi plockade undan krukor och redskap, drog upp båten, drog ner värmen och låste. Kändes lite sorgligt och definitivt. Hur blir det nästa år...?

Borta bra...

"Borta bra, men hemma bäst" brukar det ju heta... Jag tvivlar!

Kom just innanför dörren här hemma efter en helg i stugan. Spontan reaktion; "FY F-N vad det stinker! Och det går nästan inte att sätta ner packningen på golvet i hallen!". Nu är det bara att göra en snabb prioritering; skriva ett litet gnäll, lokalisera stanken, sanera. Sedan packa upp och trolla fram middag.

Helgen har för övrigt varit bra. Jag hade en stund av fullkomlig frid igår. Jag låg i hängmattan och tittade på fågelföräldrarna som matade sina ungar i fågelholken ovanför mitt huvud. Maja kom med en kudde och sin älsklingshund "Voffis" till mig. Efter en liten stund kommer båda barnen med varsin stol och sätter sig vid min huvudända och småpratar samtidigt som de sakta gungar mig i hängmattan. Frid! Jag har faktiskt inte haft många nej den här helgen till barnen; vi har spelat spel och läst läääänge i boken innan vi somnat, vi har varit vid badet till DE ledsnat och de har fått gunga och gunga och gunga. Jag tror att vi är mycket nöjda alla tre med den här helgen.

Nu kommer saneringskraften över mig så det är bäst att rida på den vågen...

... och vi firade midsommar!

En sån där superduperultrajättemysigt fantastisk midsommar!

Vi var i stugan; Fredriks morfar Gösta och hans "flickvän" Lisbeth, Fredriks mamma Kerstin och hans lillebror Johan och storebror Christian med dotter Zandra och kompis Reyanna och så vi fyra förstås. Vi kom upp i bra tid allesammans på midsommarafton och kunde åka iväg till det allmänna firandet vid Munkbysjöns Camping, efter att jag gjort kransar till mig, Maja och Linus. Det var så himla bra ordnat på campingen! Femkamp, tipsslinga för både barn och vuxna, dans kring stången, fiskdamm till barnen, fika, priser till alla barn och fina priser till de vuxna. Vår familj tog nog full pott; Fredrik vann första pris i femkampen och barnen fick priser för både tipsslingan och femkampen. Sen åt vi sill och "pärer", spelade kubb, pratade, sköt med farbror Johans luftgevär och hade det trevligt. Jag blev visserligen stående i köket i två timmar inför middagens grillning, men det var det värt när alla berömde mina goda anrättningar :). Sen gick jag och barnen till badstranden där "the locals" festade hårt och svårt. Kvällen slutade med att jag, barnen, Zandra och Reyanna grillade maschmallows med några riktigt trevliga fyllskallar i övre tonåren. Jag och barnen gick och lade oss i hyfsad tid medan Bröderna Strese satt och pratade hela natten.

Sedan flöt helgen på i samma mysiga tempo och stämning. Inget bråk eller tjafs. Jag påtade lite i rabatterna och vattnade lite och småpysslade. Försökte vila så mycket jag kunde och kände att jag gärna stannat kvar när det var dags att åka hem på söndagen. Troligen åker vi upp till helgen igen.

"Jag tänker inte fira midsommar!"

...sa Linus nyss.
Trött och sur som jag var/är svarade jag:
"Bra, inte jag heller!"
Inte särskilt rationellt eller pedagogiskt, men det enda ärliga jag kunde komma på just då. Nu sitter han på en stol nedanför sin säng och surtjurar och jag sitter vid datorn och gör detsamma. I övermorgon får vi facit; firade vi midsommar eller...?

Arbetshelg

Varje år åker vi upp till stugan en första gång. Så även detta år. Och varje år upptäcker vi att det är så mycket att göra på tomten. Stugan är Fredriks morfars och vi kan disponera den lite som vår egen. Med detta följer både fördelar och nackdelar. Vi får vara där och ha tillgång till allt mys och förväntas därmed också utföra en del arbete. Ju äldre Fredriks morfar blir desto mer arbete blir det för oss att utföra. Så denna helg har vi klippt den enorma gräsmattan, rensat jordgubbslandet, gjort fint i två rabatter och dessutom anlagt ett eget grönsaksland. Det bästa när inget är gjort på lång tid är ju att det blir superfint när det väl görs. Ikväll går jag och lägger mig med en hettande solbränd rygg och lite lagom skön träningsvärk i rygg och lår.