Fifteen minutes... som historielös

Igår hade jag en trevlig arbetsuppgift. Jag och Viveca Norberg, Samhällsplanerare på Stadsbyggnadskontoret fick ta emot en skrivelse från en grupp människor. Skrivelsen behandlade namnfrågan kring Norra Kajen. Gruppen som uppvaktade kommunen tycker att områdets riktiga namn är Heffners.

För mig som inte är uppväxt i Sundsvall så är namnfrågan inte speciellt engagerande så jag hade inga större förväntningar när jag gick ner i kommunhusets foajé. Jag fick bli glatt överraskad. Jag fick möta är en grupp eldsjälar som brinner för sin stadsdel och för dem är namnfrågan viktig ur ett historie- och varumärkesperspektiv. Jag och Viveca fick med oss en bit Skönsbergs-historia och jag förstod hur historielös jag faktiskt är i den här staden.

Under en kortare period kanske man kan se det som var i dagens Dagblad...

Flödet

Jag fattar inte att jag inte går och lägger mig. Jag kom hem från jobbet strax efter nio ikväll och hade väl egentligen tänkt att bara ta en macka och gå till sängs, men icke... Här sitter jag nu; inte i sängen. Jag känner mig lite upprymd. Jag har haft flera veckor med stora bekymmer med att prestera text på jobbet. Mycket problematiskt då mitt arbete till stora delar handlar om att producera texter i olika former. Jag har försökt att stävja bristen på kreativitet med disciplin, men det har gått sådär. Idag på eftermiddagen kom dock flödet tillbaka. Det är nog inte det bästa alster jag klämt ur mig, men det är ett underlag i alla fall. Och jag hoppas att jag kan behålla den här positiva känslan tills jag kommer till jobbet igen imorgon bitti.

NU går jag och lägger mig. NU!

Blogga eller inte blogga, det är frågan...

Allt har tagit sig en ny vändning. Mitt liv ser annorlunda ut nu än för åtta månader sedan...

Tänk; i början mars när jag hittade drömjobbet på nätet och kom vidare i rekryteringsprocessen och fick det. Jag fick drömjobbet! Jag har nu jobbat i snart sju månader och älskar (nästan) varje sekund. Mer än en gång har jag lyckligt kunna konstatera att jag får göra fantastiskt roliga saker och att jag blir glad varje dag när jag slår på datorn och sätter mig ner med min kaffekopp vid mitt välbelamrade skrivbord. Dessutom får jag betalt för det. Underbart.

En annan vändning som livet tog är inte alls lika positiv. Fredrik har flyttat. I början av september meddelade han att han beslutat sig för att flytta. Han hade redan skaffat en lägenhet och tog sitt pick och pack och flyttade i början av oktober. Jag såg det inte komma och jag fick inte vara med vid beslutet. Jag är numera ensamstående mamma som njuter varannan vecka och som gråter och begraver mig i jobb den övriga tiden. Det är tungt!

Sammanfattningsvis så är detta de tre anledningarna till bloggbristen. Jag är för ledsen, bitter och arg för att kunna förmedla den bild av mig som jag har haft som ambition här på min blogg. Jag vill inte skriva ner Fredrik; det gynnar ingen. Samtidigt som jag har en väldig massa känslor som vill ut på ett eller annat sätt. Den andra anledningen är mer angenäm. Jag har fått för många träffar på bloggen... När jag fick mitt jobb och det meddelades i olika sammanhang gick jag ifrån 0-15 träffar per dag till över 100 under en period. Och jag som alltid varit ganska personlig i mitt skrivande fick lov att gå tillbaka och objektivt granska vad jag skrivit. Var bloggen egentligen endast för mina närmaste och vilken bild ville jag förmedla av mig själv? Jag har haft lite svårt att förhålla mig till detta och jag har fortfarande inte svaret. Sen den tredje, faktiskt också mycket trevliga, anledningen är att jag nu får mitt skrivbehov tillfredsställt på jobbet. Jag älskar att skriva och jag får ha det som mitt jobb. Vilken lyx!

Nu har jag gett en liten förklaring till torkan och ambivalensen och, som sagt, jag vet fortfrande inte hur jag ska förhålla mig till bloggen. Dessutom skulle det kännas konstigt att byta syfte med bloggen och till exempel göra den politisk. Det är så många andra som gör det bättre än mig.

Detta om detta - troligen kommer jag åter snart, men jag vet inte riktigt när och hur. Tack för att ni tittar in då och då!

Lunchinlägg

Idag har jag huvudvärk! Det känns som om ögongloberna pressas ut ur sina hålor. Det var samma sak igår, fast idag är det värre. Jag har försökt att analysera varför denna extrema huvudvärk kommer nu... Beror det på att jag druckit för lite vatten? Eller för att Fredrik och barnen är i stugan medan jag jobbar, den här veckan, och att jag känner mig stympad när jag inte har barnen nära? Kanske kan huvudvärken bero på att det i flera dagar småmullrat av åska i luften? Det jag dock kommer fram till är att jag på fredag ska prata inför nämndsordförandegruppen på en konferens och att jag är väldigt spänd inför det. I mitt tidigare liv höll jag kurser och skolinformationer; att stå inför en grupp och prata var bara roligt, men nu har jag lagt av mig. Jag vet inte om jag kan längre. Det känns som första gången igen coh jag tvivlar starkt på min förmåga. För att kunna släppa den här värsta anspänningen så tänker jag förbereda mig väl med stolpar och frågeställningar ifall jag tappar konceptet, då är det skönt att bolla ut en fråga medan man letar i huvudet efter tråden. Det blir nog bra, hoppas jag... Bara huvudvärken släpper.

Hej, minns ni mig?

Minns ni mig? Det var jag som tidigare, med regelbundenhet, skrev inlägg i min blogg. Nu har jag jobbat i en månad lite drygt och hinner inte skriva som förr. Dessutom får jag min skrivarlust tillfredsställd på jobbet. Jag trivs väldigt bra på mitt jobb. Den första smekmånadskänslan har dock gått över och jag ser mina dagar lite mer realistiskt. Jag inser att jag skulle kunna göra hur mycket som helst. Jag tränar mig dagligen på att bestämma att ambitionsnivån inte kan ligga på perfektion; bra räcker långt. Jag inser också att feedbacken nog är att om ingen säger det motsatta så är det bra. Visst får jag lite cred här och där, men då jag fortfarande är osäker på vissa saker så känns det ibland lite läskigt att köra på utan exakt instruktion. Ja ja, det ger sig nog.

Jag har fotat en massa på senaste tiden. Riktigt fina försommar-bilder, som jag ska lägga in så ni får se vid tillfälle. Ibland kan jag komma på mig själv att känna att jag sviker min lilla trogna läsarskara när jag inte hinner skriva, men jag är övertygad om att ni förstår anledningen till min torka. Stor kram till er alla!!!

Jag har inte glömt...

... jag har bara väldigt mycket mindre tid för bloggande nu.

Ego-tripp

Nu har även Dagbladets nätutgåva med mig, titta här om ni vill. :D

15 minutes of fame

Imorse hittade jag mig själv i Dagbladets papperstidning och fick därefter tips från min kollega Rolf (mp) om ST:s nätupplaga. Jag har alltså fått ett drömjobb som dessutom har nyhetsvärde... Känns viktigt på något sätt. Jag måste förvalta det väl.

För övrigt är det väldigt intensiva dagar nu. Full fart på jobbet och sen hem för att lägga livspussel. Vi kommer nog att få ihop det bara vi vänjer oss. Jag återkommer, när jag får en stund över, med jättefina bilder från Majas barnkalas.

Smörjmedel

På mitt nya jobb ska jag dela rum med de politiska sekreterarna från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Utanför dörren är det skyltat med namn, partifärg och roll. På den ena personens skylt står det namn och rollen Politisk sekretare...
Jag kanske borde säga till om detta imorgon...
Eller om det är något som står där med personens goda vilja...?!
Det är nog bäst att jag säger till...

Ny på jobbet

Idag har jag jobbat min första dag. Från klockan åtta till kvart över fem har jag suttit och lyssnat, utan avbrott, på olika förvaltningars redovisningar av olika frågeställningar. Varje gång jag har presenterat mig med namn och vilken roll jag har så har jag kännt mig så stolt; "Johanna Wenner, politisk sekreterare för Socialdemokraterna, jag kommer att efterträda Petter." Så stolt. Idag har min roll varit att lyssna och lära.

Ingen fest

Jag har några små bekymmer. Faktiskt ganska behagliga I-landsproblem. Jag har begränsat med kläder som funkar nu när jag börjar jobba. Mycket begränsat! (Tack Carina för att jag får låna din kappa!) Sedan 1999 har jag bland annat pluggat, fött barn, varit sjukskriven och varit på kyrkogården och grovjobbat. Nästan varje dag ikläder jag mig mysbyxor i varierande skick. Ibland har jag matchande träningsorverall, då är det med största säkerhet ett prenumerationserbjudande. Oftast tar jag det bekvämaste rena som finns att tillgå. Mitt andra lilla bekymmer är iordningfixandet på morgonen. Jag brukar oftast se ganska oborstad ut på mornarna när jag lämnar barnen. Glasögon, inget smink och håret som det råkade se ut när jag klev ur sängen. Det har funkat bra så. När jag väl gör mig iordning så tar det sin lilla tid för att jag är ovan.

Igår när jag hämtade Maja hos en kompis gick jag och funderade högt kring dessa saker. Att jag måste börja sminka mig och fixa håret varje dag. Och att jag måste ha lite fina kläder på mig. Med sin allra mest förebrående ton säger hon då till mig: -"Meen maammaaa, det är ett JOBB, inte en fest!"

Lycka

Jag fick jobbet!!!
Ren skär lycka är det jag känner just nu. Jag måste vara den mest tursamma personen i hela världen, just i den här sekunden just nu när verkligheten börjar sjunka in! Det är så spännande och så läskigt, men mest spännande. Jösses, på måndag har jag ett jobb att gå till! Barnen kommer äntligen kunna svara när kompisarna frågar "vad jobbar din mamma med?" Det är lycka i koncentrat!

Flitig som ett bi

Har så mycket i huvudet just nu... Jag väntar på besked om jobbet och försöker samtidigt göra klart min skoluppgift. Det går hyfsat med skolarbetet, dessvärre har jag tappat farten jag hade förr i tiden. Jag har inlämning imorgon och är inte i närheten av färdig. Idag ska jag sitta och skriva hela dagen och Fredrik hämtar barnen på dagis och fritids i eftermiddag. Det är bra. Jag har fått en huvudvärk som inte går av för hackor, men ska ta en tablett, dricka en massa vatten och låtsas att den inte finns. Håll lite tummar för mig idag; både gällande jobb och skolarbete.

Gullungar

Jag hade ju förmånen att vikariera på dagis igår. Jag fick en riktig smakstart. Så himla mysiga barn! Visst fick jag byta en del bajsblöjor och torka en del snor, men fick också sitta och gosa, duka, diska skala potatis, leka och sjunga. Jenny S hade beskrivit jobbet lite som att vara mammaledig med många barn, men utan sina egna måsten. Det stämde bra. Det kändes lyxigt att servera färdiglagad mat och sätta på barnen utekläder inköpta av andra. Det var ganska få barn så jag hann ta in allt nytt samtidigt som jag fick känna att jag jobbade på riktigt. Jag var dyngtrött på kvällen, men det var en skön och sund trötthet som berodde på att jag jobbat en hel dag.

Dagisfröken

Jenny S ringde för en dryg vecka sedan och frågade om jag kunde tänka mig att vikariera på förskolan där hon jobbar. Jag har aldrig jobbat på dagis och beundrar de som orkar. Ikväll ringde hon och frågade om jag kan jobba imorgon. 7.30 är det jag som börjar min första dag som ett par extra händer på Granlo förskola. Det är 16 barn som är runt 1,5 år. Jag tror att jag kommer att få byta en blöja eller två... Jag ser verkligen fram emot att få jobba! Jättemycket ser jag fram emot att få jobba!

Snabb rapport

Jag har ingen aning om hur det gick på anställningsintervjuen. Kommunens fyra högsta höns ställde frågorna. De var trevliga, men de gjorde mig definitivt inte mindre nervös. Det är ju dessa personer som figurerar i media här. Jag försökte svara så gått det gick, men jag kände mig stel som en pinne och charmig som en sten. Det dök upp några frågor jag inte var beredd på. Några arbetsuppgifter var inte angivna i annonsen och kom som lite som överraskningar. De har kallat sex personer till intervju och har hälften kvar att intervjua. Jag tror att jag hamnade lite på plus när de förstod att vi hade en gemensam bekant i Stockholm som flera av dem hade väldigt positiva erfarenheter av. Så om jag får jobbet så får jag tacka Leffe N på byggnads... *s* Jag tror inte att jag kommer att få svar förrän om cirka tre veckor. Det innebär att jag inte är ratad ännu i alla fall...

Nervöööös!

Om en halvtimme går jag till bussen för att åka in till stan och min anställningsintervju. Jag är sjukt nervös! Händerna är iskalla och skakar. Fötterna likaså. Jag provade att äta lite mjölk och flingor, det hamnade snett på något vis... Jag har bättrat på sminket fyra gånger och det blir ingen egentlig skillnad. Jag fryser fruktansvärt, men är ändå toksvettig under armarna. Hjärtat pumpar så jag tror att det snart kommer upp genom halsen; lite som flingorna... Jag har samlat ihop alla mina papper. Jag har läst igenom ansökan och mina positiva anteckningar. Jag är hel och ren. Och i en och en halv timme till så är jag önskad. Efter det får vi se om jag fortfarande är önskad eller om jag är ratad.

Intervjuförberedelser

På måndag smäller det! Då ska jag på anställningsintervju. Jag har läst karriärssajter om intervjutillfället. Jag har tänkt ut svar på eventuella frågor. Jag har bestämt vad jag ska ha på mig. Polotröja är ett måste då min hals antar en rödaktig ton när jag blir lite nervös (eller om jag dricker vin...). Jag har köpt en ny kjol, dressad, men ändå avslappnad. Jag ska få låna en kappa av Carina. Idag var jag och klippte mig. Jag har inte klippt mig sedan oktober så jag såg lite väl trashig ut. Nu ska jag maila min ansökan och annonsen till Fredrik så han får skriva ut den på jobbet. Sen är det nog bara att invänta måndagen. Jag behöver tummar hållna klockan 17.00 på måndag!

Anställningsintervju

Jag ska på anställningsintervju. Fatta; jag ska på anställningsintervju!!! Anställningsintervju till drömjobbet! Det känns helt overkligt, men fantastiskt. "Nu får du gruva dig i två veckor" log sekreteraren som ringde för att boka in tiden. "Nej, jag tänker längta och vänta och se fram emot det!" svarade jag. Nu behöver jag många snälla positiva tankar från alla tänkbara håll! Den 14 april ska jag vara mitt allra bästa jag!

Jag är så glad så det pirrar i hela kroppen!

Ändrat chema

Jag skulle ju ha börjat plugga idag. Innan jag gick och lade mig igår ville jag dubbelkolla mitt chema och upptäckte att de har ändrat första veckan. Det var ju faktiskt strålande bra, nu när Maja blev magsjuk. Så min tid som student börjar på torsdag. Då hinner jag kanske köpa en ny skolväska innan...