Att läsa eller inte

Första tecknet som gjorde att jag förstod att jag var sjuk, augusti 2005, var att jag tappade läsförmågan. Jag hade dessförinnan plöjt studielitteratur i statsvetenskap och sociologi i massor, haft förmågan att läsa, ta in och förstå och därefter analysera det jag läst. På somrarna hade jag dessutom läst skönlitteratur för avkopplingens skull. Jag har alltid läst mycket. Så satt jag i mitt nya kök med min nya ugn och försökte förstå manualen. Det stod typ "För att slå på ugnen vrid det högra vredet ett steg åt höger", men för mig kunde det lika gärna ha varit grekiska eller ryska, det gick inte att förstå. Jag läste och läste, förstod inte innebörden av det jag såg och mina tårar rann och rann. Känslan av maktlöshet och skam över att inte klara av det allra enklaste, var fullständig. Sen blev det värre, mycket värre och till slut uppmanades jag att söka läkarhjälp. Men just det här med läsningen tog mig hårt. Jag tvingades att ifrågasätta mitt intellekt och det precis efter att jag var klar med mina studier. Nu vet jag att min hjärna var, vid det sorgliga tillfället, hårt överbelastad och att hela min kropp hade skrikit åt mig att ta det lugnare, men jag hade för länge sedan slutat lyssna.

Jag har sakta, men säkert hittat tillbaka till mitt läsande. I början försökte jag mig på kortare tidningsnotiser för att prova om jag förstod vad det stod. Så fort jag märkte att det inte gick så slutade jag på en gång. Jag ville inte förstöra självförtroendet ännu mer. Sen gick det bättre och bättre. Jag känner enorm tacksamhet mot min bror och pappa som lyssnade på böcker och som fick mig och Fredrik att börja lyssna på DaVincikoden tillsammans. Sen satt jag i hängstolen på balkongen och lyssnade på Tolkien-triologin, Arn-böckerna och flera lättsammare böcker som Marian Keyes'. CD-böckerna gjorde att jag kunde fortsätta läsa trots mina koncentrationssvårigheter. Nu läser jag igen. Jag har inte haft tillfälle att prova något riktigt tungt, men motståndet finns inte där längre och det är skönt. Nu vet jag också att det kan skita sig för mig med läsningen, men att det nödvändigtvis inte behöver vara ett problem som ligger hos mig. Det finns faktiskt en massa riktigt dålig text.