tisdag 2 oktober 2007

"Tankarna rusar" eller "Bolagsverket vill ha mig"

Jag tycker verkligen illa om att inte hitta sömnen fast jag är trött. Nu har jag legat i sängen i drygt två timmar och snurrat runt runt runt och tankarna far med sån fart så jag hinner inte med att avsluta ett resonemang med mig själv innan nästa tar vid. Anledningen, nu i natt, till att jag inte kan sova är att jag fick besked idag om att jag ska få komma och arbetsträna på Bolagsverket.

Torsdagen den 20 september var jag på en jobbintervju på Bolagsverket. Jag sökte för arbetsträning, men självklart hoppas jag att de ska finna mig passande för en riktig anställning sedan. Direkt efter intervjun kände jag mig mycket nedslagen. Trodde nog inte att det gått så bra som jag hoppats, men uppenbarligen så gick det ganska bra i alla fall. På onsdag ska jag dit igen, tillsammans med min dam på Försäkringskassan, för att lägga upp en rehabiliteringsplan. Jag är jätteglad och upprymd för detta...

MEN! Det som nu far runt i mitt huvud är en omedelbar och plågsam separationsångest. Jag vet ju att jag tycker om varje dag på jobbet där jag är nu. Och nu måste jag sluta. Den grupp av människor jag träffat oftare än jag egentligen träffar några andra, förutom mina barn, kommer jag inte träffa mer på det här sättet. Det känns fruktansvärt sorgligt. Därför har min hjärna nu dragit igång ett avsked utan dess like. Jag har gått igenom samtliga som har gjort något positivt för mig under min arbetsträning inom Selånger Församling; Anita, Carolina, Hasse, Fredrik, Johan, Bernt, Jessica, Eva W, Eva N och dessa personer har fått en liten anekdot och ett litet uppskattande ord som tack för att de har främjat mitt tillfrisknande. Jag har dessutom detaljplanerat en "tack-för-den-här-tiden-tillställning". Det som gör att detta blir jobbigt är att jag vet att om jag genomför det som far i mitt huvud just nu så kommer jag att däcka av trötthet, kanske i flera dagar. Därför måste jag i lite piggare och rationellare tillstånd tänka igenom detta en gång till.

Förr tog jag fasta på mina nattliga projekt och försökte verkställa dem och satt kraven sjukt högt för att sedan sitta missnöjd efteråt då jag inte lyckats prestera allt utifrån de nattliga idéerna. Jag har mind-maps över företagsidéer, listor på olika aktiviteter och en massa anteckningar som kändes viktiga mitt i natten och som ibland är riktigt bra, men ibland inte fullt så bra... Jag har dock lärt mig att inte dra igång projekt som bara är genomtänkta på natten. Jag kanske kan ha en _liten_ middag...

Nu när jag skrivit ner lite av det som far i huvudet så kanske det kan stanna här i datorn och inte följa med in i sovrummet... Godnatt!

2 kommentarer:

Anonym sa...

GRATTIS GRATTIS.Mitt i ditt grubblande och separationsångesten så vill jag i alla fall gratulera dig till din nya arbetsträning på Bolagsverket. Kyrkogården var vacker och du kan ju gå dit ibland ändå. Alla fina människor du träffat, du kan hälsa på dem. Kanske kan du få låna en kratta ibland och meditera lite över gravarna. Allt finns kvar men på ett annat sätt. Mycket nytt, roligt och nya förhoppningsvis snälla, trevliga människor väntar runt hörnet.
Kram till dig.
Mette

Johanna Wenner sa...

Tack snälla fina gosiga du! Du har så rätt så rätt! Och mitt rationella jag vet det, men...

Stora största kramarna till dig!!!