lördag 9 februari 2008

Energigivare

Det har varit mycket diskussioner om energitjuvar under en tid. Idag har jag dock haft en träff med energitjuvens absoluta motsats! Linda H!

Jag har känt Linda i många år. Både som kämpe i den fackliga kampen, men också som vän. Sedan jag flyttade till Sundsvall så har vi kommit ifrån varandra och har bara haft sporadisk kontakt. I förmiddags träffades vi för en promenad. Vi var ute en dryg timme och sedan gick vi hem till henne och fortsatte vårt samtal. Nästan alla jag umgås med nuförtiden är i kris av olika anledningar; separationer, skilsmässor, brist på livsvilja, problem på jobbet, ångest, otrohet och så vidare. Många äter antidepressiva och ångestdämpande mediciner. Flera kan inte sova utan insomnings- eller sömntabletter. Att andra har problem gör att mina egna bekymmer hamnar i perspektiv och jag mår ibland bättre av att hantera andras bekymmer än mina egna. När jag gick hem från Linda idag så var mina steg lättare än de varit på länge. När jag kom hem till mamma beskrev jag för henne min dag med Linda och mamma fick en tår i ögonvrån, en glädjetår. När min bror frågade mig hur jag mådde idag så sa jag "Kanon! Jag har suttit i en kärleksdusch hela förmiddagen."

Linda är tillfreds med sig själv och livet. Hon trivs jättebra på sitt nya jobb. Hon är tillsammans med en man hon har gemensamma intressen med och som hon ser som far till sina framtida barn. Hon kan äntligen säga att hon har ordnad ekonomi. Och hon trivs med tillvaron. Dessutom ger hon så mycket av sig själv i form av värme och omtanke så hälften vore nog. Hon kände mig långt innan jag blev sjuk, ämlig och pessimistisk och ser därför mig som den jag var förr. Hon påminde mig om att jag faktiskt haft god, eller mycket god, förmåga att företa mig saker och att om man skrapar lite på ytan så måste den där gamla Johanna finnas där under. Jag ser det som ett privilegium att fått sitta några timmar i Lindas soffa. Och jag hoppas att jag ska kunna behålla den positiva känslan jag hade när jag gick därifrån till den dag när jag behöver den. Och jag hoppas dessutom att jag ska hitta tillbaka till det förhållningssätt Linda har och som jag har för mig att jag har haft förrut. Då kanske jag kan ge mina övriga vänner, som mår lite sämre, en liten dos av det som Linda gav mig idag. Tack för att du är den du är Linda!

Inga kommentarer: