Ibland är jag glad över att folk inte kan se in i min hjärna.
Som den gången när jag och fyra SSU-kamrater cyklade från Stockholm och till SSU:s valläger i Luleå 1994. Det var en "aktion" mot ungdomsarbetslösheten. I varje stad längs hela kusten genomförde vi manifestationer och träffade arbetsförmedlingsrepresentanter. Då det var mitt i sommaren och nyhetstorka så fick vi mycket media; fem galna Stockholmare som cyklade 100 mil. På en av sträckorna berättar en av mina cykelkamrater att den nyplanterade skogen vid sidan om vägen ska användas till flis; flisskog. Min tanke: Oj, och jag som trodde att fleece var ett syntetmaterial... Tanken fanns där i säkert tre skunder innan den kopplades rätt...
Eller som när jag kastade mina engångslinser i handfatet och tänkte: det är okej att slänga linserna där, de löser ju upp sig när de blir våta... Jag hade nog blivit ganska förvånad om det verkligen varit så...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar