Jag är en vinnare!!!

- "Gissa vad korven väger." sa herren som stod och delade ut smakprov på Hemköp och pekade på en gigantisk falukorv. Han gav mig en mindre variant av samma korv och sa: - "den här väger 850 gram." Lätt som en plätt, tänkte jag och konstaterade att det behövdes fyra små korvar för att matcha den stora på längden, 4x850 plus inga avsmalnande ändar...

3500 gram blev min gissning och sedan gick jag och barnen (som hade proppat i sig smakprovskorvar...) därifrån för att handla klart och min gissningshistoria var glömd.

Ett par timmar senare kunde jag konstatera att jag hade ett flertal missade samtal på mobilen från ett nummer jag inte kände igen. Hitta.se och fann Hemköp i Granlo. Ringde upp för att fråga om jag eventuellt glömt något där; det var den första tanken som slog mig. Fick då, det glada, beskedet att jag vunnit den jättestora falukorven. Korven vägde 3510 gram och jag hade gissat närmast. Jag och barnen tog en cykelpromenad och hämtade bjässen. Vi tyckte nog alla tre att det var kul att vinna, men att vinsten kanske hade kunnat varit roligare. Men det är ju mat. Nu ligger det massor av skivad falukorv frysen. Jag hoppas att den smakar okej...

(Maja hade tidigare under dagen fått en ansiktsmålning i form av en fjäril.)

Vad gjorde jag i helgen...?

Här kommer länkar till bilder tagna i helgen.

Jag och barnen var och lekte på lekplatsen

Lördagsmys med familjen framför tv:n

På söndagen dömde Fredrik i Söråker och jag och barnen följde med

Mysig eftermiddag på Norra Berget

Det var kalasväder när jag åkte från jobbet. Jag bestämde mig för att packa picnic-korgen och ta barnen upp på Norra Berget. Vi fick en riktigt fin eftermiddag tillsammans. Vi lekte, åt pastasallad med kyckling och tog det lugnt. Vi var i stort sett själva på lekplatsen så barnen kunde härja på som de ville i rutschkane-skvadern. Precis när vi hade bestämt oss för att åka hem mörknade himlen och det började regna.

Min arbetsmiljö

I flera veckor har jag tänkt att ta med kameran till jobbet. Det är så vackert när löven skiftar färg. Idag var det fantastiskt väder och vi har tagit bort sommarplant från gravarna. Jag kan inte må annat än gott när jag får gå omkring i allt det vackra.

Jag kan själv!

Idag köpte jag en ny dvd-spelare. Den enklaste tänkbara för 299 kronor på Ica Maxi. Den har inte en massa flaschiga funktioner, men den går bra att spela dvd-filmer på. Min plan var att vänta tills på fredag så Fredrik skulle få koppla in den. Men så bestämde jag mig! Varför vänta? Jag vill ju kunna se på film nu. Så jag kopplade in den! Själv! Nöjd nöjd nöjd nöjd! Jag kan själv!

Och Linus kunde titta på Bilar-filmen som han har längtat efter sedan den gamla dvd-spelaren gick sönder.

Två minuter av äkta omtanke

Det är svårt att hitta närheten till varandra när man är så långt ifrån hela tiden. Förrut så klev vi runt på varandras nerver genom att alltid vara hemma samtidigt och nu är det geografiska avståndet påtagligt. Att ses under några timmar varje helg är väldigt mysigt, men samtidigt otroligt stressande. Allt ska ske just då! Jag ska få en stund att andas. Barnen ska få chans att ta igen en veckas berättelser och upplevelser utan pappa. Praktiska saker som jag inte klarar själv ska utföras. Släkt och vänner ska ha sin beskärda del. Samtidigt ska lag dömas. Listan kan göras lång. Och i allt det här ska vi försöka hitta och behålla närheten.

Jag skojade för ett tag sedan och sa att sambon var tvungen att få 30 poäng på plus-listan för att jag kanske skulle kunna tänka mig att ligga, och för varje gång det dök upp poäng på minus-listan så drogs de bort från plus-listan. Det skulle alltså betyda att han fick ligga i för att ligga. Idag pratade jag med en kär nära vän på msn och hon hade funderingar kring män i allmänhet och sitt förhållande i synnerhet. Jag lade fram min poäng-idé och tillade avslutande att:

- "... eller så kanske det räcker att han säger något snällt..."

Hon svarade:

- "Du är rolig du men jag förstår vad du menar. Två minuters äkta omtanke kan betyda skillnaden mellan celibat eller inte celibat.."

Två minuters äkta omtanke! Det är så sant. Hon har så rätt. Det låter så enkelt. Varför ska det då vara så svårt? Det kan inte finnas något bättre än att vara den som blir utsatt för en annan människas äkta omtanke. Är detta dessutom kombinerat med ömhet så kan lyckan vara fullständig. Jag kan inte på något sätt hävda att jag är bra på det, men jag tror att jag från och med nu ska börja öva aktivt. På min Fredrik, på mina barn, på mina vänner och mina nära och kära. Det blir bra! Två minuters äkta omtanke...

Blöt i ögat

Första gången jag hörde/såg denna var när jag skrev uppsats, stats c hösten 2004 tror jag. Då satt jag i datasalen med hörlurar och frustade medan tårarna sprutade ur ögonen. Nu när jag hittade den igen var den faktiskt överraskande rolig fortfarande. Så nu sitter jag här och är blöt i ögona, igen... :D